Säger dom att jag ska leka daglig verksamhet i år igen, då bryter jag fan ihop och tar livet av mig. Jag KOMMER inte göra det. Jag vägrar låtsas jobba på något jävla skit. Aldrig. Det kommer inte hända. Jag vill ha sprit.
Ramadan är inte en svensk tradition alldeles oavsett vad en skitnödig kulturmarxist på någon skitblaska i landsbygden fått för sig i någonslags sjuk runkfantasi om Västerlandets undergång. Att denna vidskeplighet blivit mer synlig de senaste åren är förvisso ganska vidrigt, men inte helt märkligt med tanke på att det vällt in cirka 20 tusen muselmaner om året sedan ett tiotal år tillbaka. Men någon svensk tradition blir det A L D R I G! Jag jobbar konstant mot mångkulturen och griper varje tillfälle att informera tveksamma eller oinitierade individer i min omgivning om hur jävla vidrig denna hantering är och jag hamrar dagligen in kilar i den kompakta vägg av desinformation som våra folkvalda och deras pådrivare i medierna sprider omkring sig. Jag bryter i sprickorna och får folk att binda samman punkterna i den ofullständiga kartan. Mitt skrivande är bara en liten del av kampen. Liten, men med stor effekt. Jag skulle utan vidare gripa till vapen den dag konflikten s...
Kommentarer
Skicka en kommentar